Publicerad 1935   Lämna synpunkter
KARNYFFEL, r. l. m.; pl. (i bet. 2) -fflar.
Ordformer
(-niffel (-nifell) (i bet. 1) 1648—1668. -nuffel (i bet. 2) 1839. -nyffel (i bet. 3) 1738—1755)
Etymologi
[jfr sv. dial. karnyffel (-niffel, -noffel), slyngel, elak karl, d. ka(r)-nøffel (-niffel), knekt i kortspelet ”styrvolt”, stryk, prygel; av mnt. karnoeffel, brock, l. av t. karnüffel (-nöffel, -niffel), visst kortspel, visst kort i detta kortspel, brock, stryk, prygel; av ovisst urspr. I fråga om framställda tolkningsförslag se Schröder Streckf. 89 ff. (1906). — Jfr KARNYFFLA]
(†)
1) benämning på ett förr brukligt kortspel. Stiernhielm Herc. 154 (1648, 1668).
2) benämning på var särskild av knektarna i kortspelet ”styrvolt”. HbiblSällsk. 1: 319 (1839).
3) brock (se BROCK, sbst.2). Lind (1738, 1749). Möller (1745, 1755).

 

Spalt K 603 band 13, 1935

Webbansvarig