Publicerad 1935   Lämna synpunkter
KASCHUBISK kaʃɯ4bisk l. KASSUBISK kas-, adj.
Ordformer
(kasj- 1933. kass- 1792—1917)
Etymologi
[jfr t. kaschubisch, kassubisch, nylat. cassubicus]
som är kaschub l. tillhör l. förskriver sig från l. har avs. på (osv.) kaschuberna l. deras land; som är skriven l. uttryckt på l. tillhör l. utmärker (osv.) kaschubernas språk. Kaschubiska språket. NF 8: 456 (1884). SvUppslB 15: 105 (1933). — särsk. bot. i uttr. kaschubisk vicker, vickerarten Vicia cassubica Lin. Liljeblad Fl. 255 (1792; skrivet ss. ssg). Thedenius FlUplSöderm. 331 (1871).
Avledn.: KASCHUBISKA l. KASSUBISKA, i bet. 1 f., i bet. 2 r. l. f. (kasch- 1894 osv. kasj- 1933. kass- 1884—1917)
1) kaschubisk kvinna.
2) språk som talas av kaschuberna. NF 8: 456 (1884). SpråkvSällskUpsF 1891—94, s. 47. SvUppslB (1933).

 

Spalt K 659 band 13, 1935

Webbansvarig