| Publicerad 1935 | Lämna synpunkter |
KASTOR kastå4r l. kastω4r (kastå´r Dalin, kastå·r l. -ω·r LoW (1889), kastω4r l. -å4r LoW (1911), -år Östergren (1929); rimmande med stor SvMerc. 1764, s. 168, med bror CFDahlgren 2: 102 (1839)), ss. första led i vissa ssgr äv. kas3tor~, sbst.1, i bet. 1 m. l. r., i bet. 2—6 r. l. m.; best. -en, äv. -n; pl. (anträffad bl. i bet. 4) -er (SthmStadsord. 1: 39 (1635), Meurman (1846)).
1) däggdjuret Castor fiber Lin., bäver (se BÄVER, sbst.1 1); numera bl. ss. första led i ssgr. Lind (1738). Möller (1745; under bièvre). Ekbohrn (1904).
2) (numera bl. i fackspr.) urspr. benämning på bäverhår användt ss. material för tillvärkning av tyger o. d., i sht av filt l. fälb till hattar, l. på av bäverhår (helt l. delvis) till värkad filt l. fälb o. d.; sedermera o. utom i fråga om ä. förh. numera (i fackspr.) vanl. dels (stundom i uttr. oäkta kastor) om (hår av andra djur ss. material för tillvärkning av) filt l. fälb o. d. avsedd ss. imitation av den av bäverhår (helt l. delvis) tillvärkade, dels om (mjukt, tjockt garn av finaste ull till) vissa vävnader som i sht gm sin mjukhet, lenhet o. hårighet l. luddighet erinra om bäverfäll l. om av bäverhår helt l. delvis tillvärkade tyger. Blandad med Castor, eller Bäfver-ull låter hon (dvs. ett slags ull) väl filta sig till Hattar. Westbeck Bomull 34 (1744). Bellman (SVS) 1: 79 (1790). Hatt af ruggig eller långhårig kastor. MagKonst 1825, s. 48. HLilljebjörn Hågk. 1: 12 (1865). Förr beskar man nästan alla bäfverskinn och bearbetade grundhåren till fin filt (kastor). ArbB 88 (1887). Oäkta kastor är hår af andra djur (än bäver), såsom utter, hare o. s. v. Ekbohrn (1904). Kjellin (1927).
3) (†) benämning på sämskgarvat läder ss. material för tillvärkning av kastorhandskar o. d. Hermelin PVetA 1773, s. 89. Pantalonger af sidentyg, skor af castor. MagKonst 1823, s. 16. Näsdukar af siden / Och handskar af kastor. CFDahlgren 2: 102 (1839).
4) (†) benämning på hatt tillvärkad av kastor (i bet. 2); bäverhatt, kastorhatt. OxBr. 11: 809 (1645). BoupptSthm 7/8 1660. Fijne Bäfwerhattar eller Franske Castorer. OrdnSiötull. 1667, s. D 2 b. Orrelius (1797). — särsk. [jfr fr. demi-castor] i uttr. hel l. halv kastor ss. benämning på bäverhattar vilkas filt helt resp. delvis (vanl. bl. till sitt yttersta lager) utgjordes av bäverhår. Heela Castorer och halfwa Castorer. SthmStadsord. 1: 39 (1635). OrdnSiötull. 1667, s. D 2 b.
5) (i fackspr., numera föga br.) bäverns blekt bruna, i grått skiftande färg. Vacker Kastorfärg på ylle, dragande i brunt, och ren kastor på silke. Westring SvLafv. 2: 18 (1805).
(2) -GARN. [jfr t. kastorgarn] (i fackspr., i sht förr) av finaste ull tillvärkat, flertrådigt, mjukt, tjockt garn, som användes till tapisseriarbeten o. d. Iduna 1864, s. 3. Kjellin (1927). —
(1) -GRÅ. (i fackspr., mindre br.) som har bäverns blekt bruna, i grått skiftande färg. SthmModeJ 1848, s. 80. —
(1) -GRÅTT, n. (i fackspr., föga br.) jfr -GRÅ. Vackert kastorgrått på silke. Westring SvLafv. 2: 42 (1805). —
(2, 3) -HANDSKE03~20, äv. 30~20. (kastor- 1679 osv. kastors- 1840) [jfr ä. t. castorhandschuh, fr. gant de castor] urspr. benämning på mjuka o. fina vantar av bäverhår l. på imitation av dylika vantar; utom i fråga om ä. förh. numera bl. om tvättskinnshandskar av sämskgarvat läder, vanl. av gasell- l. rådjursskinn l. renhud (vilka gm den förr använda behandlingen med pimpsten blevo ruggiga o. mjuka). 1 p(ar) fina Castorhanskar. BoupptSthm 1680, s. 491 a, Bil. (1679). Castorhandskar, egentl. ett slags fina, valkade ullvantar. Åstrand (1855). Urtvättade gula kastorhandskar. PT 1907, nr 256 A, s. 3. Kjellin (1927). —
(2) -HATT03~2, äv. 30~2 (kastå`rhátt Dalin). (kastor- c. 1644 osv. kastors- 1670—1825) [jfr d. kastorhat, holl. kastoorhoed, t. kastorhut] (herr)hatt förfärdigad av filt som urspr. helt l. (vanl.) delvis tillvärkades av bäverhår l. som bl. var försedd med ett tunt ytlager (en ”plätering”) av dylikt hår; utom i fråga om ä. förh. numera bl. (mindre br.) om hatt av finaste hårfilt; ngn gg äv. om cylinderhatt; jfr KASTOR, sbst.1 4. Öhlander IngermH 102 (i handl. fr. c. 1644). Kjellberg KonstnHandtv. Hattm. 7 (1753). Åt Sophia har jag än intet köpt — men en Castorshatt måste hon hafva. LGTegnér (1801) hos Wrangel TegnSläktm. 217. Huvudbonaden kan .. gärna vara en mjuk filthatt, ehuru den svarta kastorhatten .. är mer korrekt. SvD(B) 1927, nr 188, s. 4. särsk. [jfr holl. geheele, halve kastoorhoeden, pl.] (†) i uttr. hel l. halv kastorhatt; jfr KASTOR, sbst.1 4 slutet. OxBr. 11: 713 (1637). Stiernman Com. 3: 805 (1670). Lind (1749). —
(1) -HÅR. [jfr ä. t. castorhaar] (i fackspr., numera knappast br.) bäverhår; särsk. om det mjuka, silkeslena håret av bäverfällens undre lager, i sht förr användt ss. material vid tillvärkning av filt l. fälb till hattar, förr äv. till vävnader, garn o. d.; vanl. ss. ämnesnamn. Orrelius 74 (1797). Strumpor af kastorhår. Heinrich (1814). Synnerberg 1: 54 (1815). Ekenberg (o. Landin) 422 (1891). —
(1, 6) -OLJA30~20 l. 03~20 (kàstårrå´llja Dalin (i bet. 1)), r. l. f. [jfr t. kastoröl (i bet. 2), eng. oil of castor (i bet. 1), castor oil (i bet. 2), fr. huile de castor (i bet. 1). Anledningen till uppkomsten av bet. 2 är omstridd; möjl. är den att söka däri att ricinolja (stundom äv. kallad ”bäverolja”) i ngn anv. kommit att ersätta bävergällsoljan l. ”kastoreum”; jfr dock Gentz Lindgren 177 (1931)]
2) (numera nästan bl. tekn.) den till medicinskt o. tekniskt bruk använda, ur fröna av ricinväxten (Ricinus Communis Lin.) pressade oljan, ricinolja. VetAH 1793, s. 191. Starck Kemi 251 (1931). —
(2) -POLEMIT. (†) viss (hög) kvalitet av den förr förekommande tygsorten polemit. BoupptSthm 1675, s. 732 a.
(1) -SKINN. (i fackspr., numera knappast br.) bäverskinn. Berndtson (1880). Kjellin (1927; med hänv. till bäverskinn). —
(2) -STRUMPA. [jfr ä. t. castorstrümpfe, pl.] (förr) strumpa tillvärkad av kastor. BoupptSthm 1689, s. 629 a. Synnerberg (1815). —
(2) -SVART, n. [jfr holl. kastoorzwart, ä. t. castorschwarz] (förr) färg. benämning på viss, gm en särskild färgningsmetod erhållen svart färg på tyger (urspr. sannol. använd vid svartfärgning av bäverhår l. av helt l. delvis av bäverhår framställda fabrikat). VetAH 1753, s. 124. Äkta kastorsvart för finaste klädesberedning underfärgades med indigo på kyp och utfärgades efter särskilt recept. Sahlin SkånFärg. 156 (1928). —
(2) -SVÄRTA, r. l. f. (förr) färg. = -SVART. Fischerström 1: 153 (1779). Åkerman KemTechn. 2: 394 (1832). —
B (föga br.): KASTORS-HANDSKE, -HATT, -VANTE, se A.
Spalt K 767 band 13, 1935