Publicerad 1935   Lämna synpunkter
KATSA, sbst.3, r. l. f.
Etymologi
[efter t. katze, urspr. (i mht.): rörligt skyddstak användt vid belägringsarbete, sedermera bl. a. dels: (ställning för en) belägringsmaskin, dels: upphöjd skans i en fästning; etymol. identiskt med t. katze, katt (se KATT); jfr likartad anv. av mnt. katte, mnl. catte, holl. kat, eng. cat, mlat. cattus]
(†) bef. i fästning: högvärk, ”kavaljer”. 2VittAH 3: 399 (1788, 1793).

 

Spalt K 815 band 13, 1935

Webbansvarig