Publicerad 1935   Lämna synpunkter
KIMMERISK kime4risk, äv. CIMMERISK si-, adj.
Ordformer
(cimm- 1620—1852. kimm- 1884 osv. -ær- 1686)
Etymologi
[jfr t. kimmerisch, eng. cimmerian, adj.; efter lat. cimmerius; avledn. av KIMMERIER]
1) (i vitter stil, föga br.) motsv. KIMMERIER 1; i sådana uttr. som kimmeriskt mörker, dunkel, tjockt mörker (i eg. o. bildl. bem.), kimmeriska skyar, mörka skyar o. d. Om de (dvs. ”vishetens förkvävare”) finge uti wärlden regera, kan man fuller tänckia, hwad cimmærisk mörcker då skulle läggias öfwer wijszheeten. Dijkman Obs. Föret. 3 (1686). BL 20: 32 (1852). Blygrå kimmeriska skyar. Johansson SpeglL 33 (1926).
2) hist. motsv. KIMMERIER 2: som hör till l. utmärker (osv.) kimmerierna. Thet wijdtbegrepne Cimmeriske landskapet. Schroderus JMCr. 85 (1620). Svensén Jord. 9 (1884).

 

Spalt K 942 band 14, 1935

Webbansvarig