| Publicerad 1936 | Lämna synpunkter |
KLASK klas4k, n. (Lange) l. r. (Molin FrÅdal 235 (c. 1895), Dens. ÅdalP 192 (c. 1895)); best. -et, ss. r. -en; pl. =, ss. r. -ar.
(vard.) plaskande l. smällande slag o. d. Moster skrattade, och gaf pastorn ett klask på akseln. Lange Luba 124 (1889). Förr än jag hunnit ögna det, hörde jag en klask, och där låg kvänen (i vattnet). Molin ÅdalP 192 (c. 1895).
Spalt K 1142 band 14, 1936