Publicerad 1936   Lämna synpunkter
KLASSIFICERA klas1ifise4ra l. 01—, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr KLASSIFIKATION.
Ordformer
(förr äv. skrivet cl-. -ficera PH 5: 3185 (1752) osv. -fisera Bremer Brev 1: 321 (1834))
Etymologi
[jfr d. klassificere, t. klassifizieren; till lat. classis (se KLASS); med avs. på senare leden se FACIT. — Jfr KLASSIFIERA]
1) (i sht i fackspr.) uppdela l. indela i klasser l. kategorier, gruppera.
a) motsv. KLASS 3 c: indela (en akademis ledamöter) i vissa klasser l. grupper. VetAP 1: 176 (1740).
b) motsv. KLASS 5: under viss värdering l. gradering indela (föremål l. levande varelser) i klasser l. grupper l. avdelningar l. kategorier. PH 5: 3185 (1752). Tessin Bref 2: 161 (1754). I Belgiska skolorna klassificerar hvarje lärare .. lärjungarne i tre grupper: framstående, medelmåttiga och svaga. Anderson Reseber. 9 (1877). Klassificera jordbruksföretag med afseende på storleken. EkonS 2: 111 (1895). — särsk. skeppsb. i uttr. klassificerat ekvirke, om sådant bättre ekvirke som är uppdelat i klasser allt efter dess användbarhet vid skeppsbyggeri. ReglVirkeslev. 1859, § 8. SFS 1907, Bih. nr 73, s. 3.
c) motsv. KLASS 6: efter vissa yttre kännemärken l. på vissa vetenskapliga (logiska) grunder o. d. indela (föremål l. levande varelser) i klasser l. grupper l. avdelningar l. kategorier. 1Saml. 7: 30 (1774). CAEhrensvärd Brev 2: 34 (1795). Behofvet att i medvetandet förena de ting, som i vissa hänseenden äro lika, .. är på sätt och vis ursprunget till all klassificering. Thorell Zool. 2: 15 (1861). Nilsson PrimKult. 100 (1923). — särsk.
α) (numera föga br.) bärgv. = KLASSERA 1 c. Wetterdal Grufbr. 331 (1878).
β) skeppsb. motsv. KLASS 6 f slutet; jfr KLASSA. Man (har) grundat bolag för klassificering af fartyg. UB 7: 525 (1875). Nilsson Skeppsb. 197 (1932).
γ) log. vid logisk indelning: fullständigt angiva alla till ett begrepp hörande bi- o. underindelningar (ko- o. subdivisioner). Lindblom Log. 55 (1836).
2) inordna l. inrangera (ngn l. ngt) på viss plats o. d. i ett större helt, placera (ngn l. ngt) i den klass l. grupp l. avdelning där han osv. hör hemma l. bör placeras; rubricera; jfr KLASS 6. CAEhrensvärd Brev 2: 42 (1795). Tillgångarne klassificeras under hvar sina titlar eller rubriker. Smedman Kont. 1: 16 (1872). Ett gränsfall, som det kan bli ganska vanskligt för den psykiatriska vetenskapen att rätt klassificera. SvD(A) 1916, nr 335 A, s. 6. Klassificeras som marknadsnöje. Därs. 1934, nr 198, s. 7.
Ssgr (till 1 c β; skeppsb.): KLASSIFICERINGS-ANSTALT~02 l. ~20. anstalt (se d. o. 5) för klassificering av fartyg. SFS 1916, s. 1076. Nilsson Skeppsb. 197 (1932).
-CERTIFIKAT. Smith 198 (1916). Ramsten o. Stenfelt (1917).
-INSTITUT. = -ANSTALT. 2NF 16: 928 (1911).
-SÄLLSKAP~20 l. ~02. jfr -ANSTALT. Engström Skeppsb. 149 (1889). Nilsson Skeppsb. 41 (1932).
Avledn. (i sht i fackspr.): KLASSIFICERBAR, adj. särsk. till 2: möjlig att klassificera. Färgen (på pärlor) måste nuförtiden vara utpräglad och ögonblickligen klassificerbar. Renner Berge o. Lanier 312 (1930).
KLASSIFIKATÖR, i bet. 1 m.||ig., i bet. 2 r. l. m.
1) (tillf.) till 2: person som ägnar sig åt (vetenskaplig) klassificering. BL 17: 120 (1849). Du kan bara bli samlare, klassifikatör, knappolog som Strindberg kallar det. Bergman MVBar. 225 (1926).
2) (numera knappast br.) bärgv. till 1 c α: klasserapparat. JernkA 1884, s. 198. TT 1902, K. s. 93.

 

Spalt K 1154 band 14, 1936

Webbansvarig