Publicerad 1936   Lämna synpunkter
KLAVER klave4r, sbst.2, förr äv. KLAVIR, n.; best. -et; pl. =.
Ordformer
(-ver 1762 osv. -vir 1772)
Etymologi
[sannol. av nt. klaveer, liten, vinkelformigt böjd spik l. hake, motsv. t. klavier; trol. samma ord som KLAVER, sbst.1, men i holl. klauwier, mnl. clauwier, clawier, clawyer folketymologiskt anslutet till mnl. clauwe, motsv. holl. klauw, t. klaue, klo m. m. (se KLO, sbst.1)]
hake l. hakformigt böjd spik; numera bl. tekn. sammanfattande om de krokar l. spännhakar varmed tyg efter färgning fastspännes vid torkramarna för slätning o. torkning. Färgadt omelerat kläde föres til ramen, utdrages, häftas på klaver. Rothof 125 (1762). Carlström Spinnm. 27 (1832). Sahlin SkånFärg. 204 (1928).
Ssgr (tekn.): KLAVER-KEDJA, r. l. f. kedja inmonterad i torkmaskin (”anslagsmaskin”) o. försedd med krokar l. spännhakar för fasthållande av tygets kanter (då tyget passerar anslagsmaskinen). 2NF 1: 1109 (1903). —
-KROK. = KLAVER, sbst.2 HemslöjdsutstSthm 1880, s. 96. Tygräckorna äro med kanten hakade på klaverkrokar på den övra fasta och den nedra flyttbara rambalken. Sahlin SkånFärg. 67 (1928).

 

Spalt K 1173 band 14, 1936

Webbansvarig