| Publicerad 1936 | Lämna synpunkter |
KLOPPA klop3a2, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
1) (numera knappast br.) skogsv. för mätande av träds diameter avsedd klave (se d. o. 2), diameterklave. JernkA 1851, s. 325. Cnattingius (1875, 1894). — jfr DIAMETER-KLOPPA.
2) tekn. mekanisk inrättning med en l. tvenne backar (se BACK, sbst.3 3), avsedd att däri inspänna arbetsstycke l. fastklämma värktyg; äv. (i sht i ssgn FIL-KLOPPA) om det av ett par trä- l. metallskivor o. d. bestående skydd som vid fastsättande av arbetsstycke i skruvstäd anbringas mellan arbetsstycket o. skruvstädets käftar. TT 1874, s. 233. Därs. 1875, s. 38. — jfr FIL-, SPÄNN-KLOPPA.
3) tekn. (i sht vid skruvtillvärkning användt) värktyg l. maskindel för framställande av utvändiga gängor på stavar (stänger, bultar o. d.) av järn l. annan metall, bestående av flera med ställskruvar försedda backar (se BACK, sbst.3 3), som äro inpassade i den fyrkantiga öppningen av en järnram (på värktyget försedd med tvenne handtag); äv. enbart om denna ram; förr äv.: skruvskiva. Weste (c. 1807; senare egenhändigt tillägg; med hänv. till skrufskifva). Almroth Karmarsch 370 (1839). UB 6: 177 (1874). HufvudkatalSonesson 1920, 3: 62. — jfr GÄNG-, SKRUV-KLOPPA.
Spalt K 1334 band 14, 1936