Publicerad 1936   Lämna synpunkter
KLOPPFÄKTARE, m.; anträffat bl. i pl. best. -ena.
Ordformer
(klopfechtarena).
Etymologi
[liksom d. klopfægter av t. klopffechter, yrkesfäktare, sabelskramlare, slagskämpe, av klopfen, slå, bulta (se KLOPPJÄRN), o. fechter, vbalsbst. till fechten (se FÄKTA)]
(†) (yrkes)-fäktare; anträffat bl. i uttr. de romanska kloppfäktarna, de romerska gladiatorerna. Roberg Beynon 233 (1697, 1727).

 

Spalt K 1334 band 14, 1936

Webbansvarig