KLYPA, v.
Etymologi
[sv. dial. klypa, knipa, nypa, jfr nor. klypa, knipa, isl. klýpa, knipa; jfr fht. chluppa, mht. kluppe, tång, klämma; rotbesläktat med KLYVA, v.2 — Jfr KLYP samt KLIPP, sbst.1]
Spalt K 1420 band 14, 1936
Webbansvarig
admin_saob@svenskaakademien.se