Publicerad 1936   Lämna synpunkter
KLÄMTARE kläm3tare2, sbst.2, r. l. m.; best. -en, äv. -n; pl. =.
Etymologi
[sv. dial. klämtare; av ovisst urspr. (jfr E. Lidén i SoS 1906, s. 96, E. Hellquist i SvStCederschiöld 359 (1914)); jfr KLÄM, sbst.2, KLÄMTSUP]
(vard.) glas brännvin (l. annan starksprit); sup, snaps. Klockan tio lät man hemta ”klämtaren”, derest icke vått förråd medtagits i butelj. Scholander 2: 274 (1880). ”Tag er en klämtare till af whiskyn!” sade jag. Cavallin Kipling Kung 37 (1897). Engström 5Bok 171 (1910). Larsson i By Vår 18 (1927).

 

Spalt K 1497 band 14, 1936

Webbansvarig