Publicerad 1936 Lämna synpunkter KNARRA, f.; best. -an. Etymologi [avledn. av KNARRA, v. 1] (†) skallra, ”skramla”. IndSvec. (1641). Spalt K 1574 band 14, 1936 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se