Publicerad 1936   Lämna synpunkter
KNISP knis4p, n.; best. -et; pl. =.
Etymologi
[vbalsbst. till KNISPA, v.]
knispande, knispning; särsk. ss. benämning på ett av morkullans läten. (Mor-) kullornas ljudeliga och flitiga knort och knisp. Knöppel Vildm. 63 (1915).

 

Spalt K 1618 band 14, 1936

Webbansvarig