Publicerad 1936 Lämna synpunkter KNOCKLA, v. Ordformer (knock- c. 1730—1739. knok- c. 1755) Etymologi [sv. dial. knockla, knuckla; till stammen i KNOKA, sbst.; jfr KNYCKLA, v.] (†) skrynkla, knyckla. Swedberg Ordab. (c. 1730). Schenberg (1739). Schultze Ordb. 2365 (c. 1755). Spalt K 1631 band 14, 1936 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se