Publicerad 1936 Lämna synpunkter KNOTTER knot4er, sbst.4, n.; best. knottret. Etymologi [sv. dial. knåtter, ljud hos vissa fåglar, halvhögt tal, smått gräl, knot; vbalsbst. till KNOTTRA, v.2] (föga br.) till KNOTTRA, v.2 2: invändning, motsägelse. PT 1896, nr 261, s. 3. Spalt K 1665 band 14, 1936 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se