Publicerad 1936   Lämna synpunkter
KNÄVELBORR knä3vel~bor2, stundom KNÄVELBÅR ~bå2r, r. l. m. ((†) n. Verelius 238 (1681)); best. -en, äv. -n; pl. -ar (Willman Jap. 138 (1667) osv.) ((†) -or Lind (1738, 1749), Möller (1755); = (Verelius 238 (1681))).
Ordformer
(kne(f)vel- 1538—1885. knäl- 1746—1782. knäll- 1738—1755. knä(f)vel- 1615 osv. -bard 1681—1747. -bor 1615—1814. -bord 1681. -borr (-bårr) 1698 (: knäfwelborrar, pl.), 1739 osv. -borre 1807—1865. -bår 1678—1933. -bård(h) 1538—1774. — knebelbarter, pl. 1847)
Etymologi
[liksom ä. d. knevelbart, knevelbaar, knæbelbart, knebelborer, pl., d. knevelsbart, knebelsbart, av en mnt. l. mnl. motsvarighet till t. knebelbart; jfr nt. knäwelbart, holl. knevelbaard; sannol. av t. knebel, tvärslå (se KNÄVEL, sbst.1), o. bart (se BARD, sbst.2)]
(numera bl. skämts. l. arkaiserande) skägg på överläppen, mustasch; i sht om stor, rakt utstående l. uppvriden mustasch; nästan bl. i pl. VarRerV 5 (1538). Bellman SkrNS 1: 110 (c. 1770). DN(A) 1933, nr 290, s. 10.
Ssgr: A: KNÄVELBORR-PRYDD, p. adj. (skämts. l. arkaiserande) mustaschprydd. SvD(A) 1933, nr 246, s. 22.
B (†): KNÄVELBORRE-JÄRN. tång l. dyl. för frisering av mustascher. Lind 1: 1027 (1749).

 

Spalt K 1754 band 14, 1936

Webbansvarig