Publicerad 1936 Lämna synpunkter KOJTE, r. l. m. Ordformer (äv. skrivet koi-) Etymologi [trol. av holl. kooitje, diminutivbildning till kooi (se KOJ)] (†) 1) hydda, koja. Verelius 128 (1681). 2) sängplats i fartygs(hytt), koj. Ihre 1: 1117 (1769). Heinrich (1814). Spalt K 1801 band 14, 1936 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se