| Publicerad 1936 | Lämna synpunkter |
KOLLEGIAT, m.; best. -en; pl. -er.
(†) medlem av kollegium (ämbetsvärk o. d.); äv. allmännare: medbroder l. kamrat (i ett företag l. en värksamhet). Thyselius HdlLärov. 1: 61 (1617). (Johan von Leyden) och hans förföriske Collegiater Bernhardus, Cnipperdolingus och Melchior Bunttemaker. Phrygius Föret. 24 (1620). Att .. Krigzcollegium icke ännu är .. medh så månge collegiater försörgd som der wara böör. HSH 33: 212 (1636).
Spalt K 1873 band 14, 1936