| Publicerad 1936 | Lämna synpunkter |
KOLONISATION kol1onis1atʃω4n l. kå1– l. kω1-, l. -ån- l. -ωn-, l. -aʃ-, r. l. f.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
koloniserande, kolonisering, anläggande av kolonier; ngn gg äv. i överförd anv., konkret, om de personer som anlagt en koloni ngnstädes, samfund av kolonister. Spaniorernas första kolonisation i nya verlden. Geijer I. 7: 60 (1819). De Palestinska Esseerna äro en kolonisation af de Egyptiska Therapeuterna. Agardh ThSkr. 1: 19 (1842, 1855). Grundadt genom handelsföretag och kolonisationer under sextonde och sjuttonde seklen .. omfattar det brittiska världsväldet för närvarande ett område af omkr. 30 mill. kv. km. SvAlm. 1900, s. 38. — särsk.
a) i utvidgad anv., om anläggande av nybyggen o. uppodlande av förut icke odlad jord inom det egna landet; äv. i uttr. inre kolonisation; jfr KOLONISERA 1 a. Frey 1850, s. 294. (Stats-) anslag till .. kolonisation och egnahemsbildning. Kuylenstierna Statsmaskin. 39 (1926).
b) zool. o. bot. i överförd l. bildl. anv., om djurs l. växters invandring o. utbredning kolonivis; jfr KOLONISERA 1 b. Hårklädda fröns betydelse för den första kolonisationen på skogsfall. Sernander SkandVeget. 4 (1901). Därs. 362.
-FÖRETAG~002 l. ~200. Nilsson Ur. 2: 121 (1864). Vikingatågen voro .. till en del välberäknade kolonisationsföretag. SvD(A) 1931, nr 96, s. 3. särsk. till a. Hellström NorrlJordbr. 117 (1917). —
(a) -INSPEKTÖR. (i Finl.) Kolonisationsinspektör äger leda och övervaka kolonisationsverksamheten inom det honom anförtrodda distriktet. FFS 1919, nr 46, s. 47. —
(a) -NÄMND. nämnd som har till uppgift att leda kolonisationsvärksamhet. BtRiksdP 1918, 10: nr 57, s. 20. SFS 1925, s. 589. —
(a) -RÅD. (i Finl.) titel för viss medlem av kolonisationsstyrelsen i Finland. FFS 1917, nr 90, s. 3. —
(a) -STYRELSE. (i Finl.) benämning på ett 1917 inrättat centralt ämbetsvärk för ordnande o. främjande av den inre kolonisationen i Finland. FFS 1917, nr 90, s. 1. —
Spalt K 1899 band 14, 1936