| Publicerad 1936 | Lämna synpunkter |
KOMFORT kom4fort, äv. komfor4t, äv. med mer l. mindre eng. uttal (kåmmfå´r Dalin), r. l. m.; best. -en; pl. (†) -er (Wallin Bref 260 (1849)) l. (med eng. pl.-ändelse) -s (Bremer Brev 1: 456 (1837), Därs. 4: 453 (1865)).
1) om bekväma förhållanden l. levnadsvillkor; särsk. om vad som gör livet i ett hem behagligt o. bekvämt; trevnad; bekvämlighet (se d. o. 4); förr äv. allmännare, om ngt som väcker känslor av välbehag l. tillfredsställelse; välbefinnande; behaglighet. Ett rum, der mjuka soffor, vackra mattor .. m. m. bilda den tafla af ”comfort”, som (osv.). Bremer Nina 1 (1835). (Skådespelet) andas en viss lefnadslust och comfort, man känner sig väl till mods vid läsningen. SvLittFT 1837, sp. 229. Carlén Bull. 1: 41 (1847). Vi skilja emellan komfort (beqvämlighet) och lyx. Agardh (o. Ljungberg) II. 2: 69 (1856). Modern komfort och alla nutida bekvämligheter. Fogelqvist ResRot 106 (1926). Hellström Storm 438 (1935). jfr: Hvad man här (i England) kallar comfort, för hvilket fasta landets språk ej ha något rätt motsvarande ord. Geijer Brev 42 (1809).
2) (†) i pl., konkret: anordningar l. föremål (i rum o. d.) som ge trevnad o. bekvämlighet; bekväma inrättningar; bekvämligheter. Bremer Brev 1: 456 (1837). (I London finnas) privat logier med board och andra komforter. Wallin Bref 260 (1849).
Spalt K 1931 band 14, 1936