| Publicerad 1937 | Lämna synpunkter |
KONFORM konfor4m, adj. -are. adv. -T.
1) (numera nästan bl. i fackspr.) i fråga om ngt yttre: överensstämmande med hänsyn till utseende, form, typ, anordning, funktion o. d.; likformig; likartad. En Cassabok (skall) af honom (dvs. bärgslagskassören) hållas conform med Kammererarens Journal. Bergv. 4: 54 (1794). Bröstets inre och yttre former förändras conformt med hvarandra. TLäk. 1832, s. 65. Å innerskär blir rörelsen fullkomligt conform med ytterskär. Salchow Konståkn. 25 (1906). SydsvGeogrSÅb. 1926, s. 159. — särsk.
a) handel. i uttr. konformt notera l. bokföra (en post o. d.), införa (en post) i räkenskapsböckerna i exakt överensstämmelse med den uppgift som därom erhållits, lika notera. Nordström SthmFirmH 293 (i handl. fr. 1855). Fliesberg HbKöpm. 2: 213 (1900).
b) (†) tekn. i uttr. konform drift l. dräkt, i fråga om maskin o. d.: likformig gång l. rörelse. Polhem Invent. 62 (1729). Conform drift kallas den, när stängerna (i en maskin) draga eller skjuta tillika, på en led, hvarvid observeras at hvefvarne sitta paralela, med hvarannan uti hjulståcken. König Mec. 57 (1752).
2) överensstämmande med hänsyn till åskådning, lära, norm, förfarande o. d., i överensstämmelse med, i enlighet med; numera bl. ngn gg i vitter stil i förb. med prep. med. Hans Kongl. Hög:ts store devotion till Gudh, conform och lijkmätig wedh wår reene Christelige religion. RARP V. 1: 305 (1654). Detta fans skiähligt ock conformt med Riksdags-Ordningen. 2RARP 4: 366 (1727). GHT 1928, nr 145, s. 14. — särsk. (†) i fråga om person: hängiven, ansluten till (ngt). Annerstedt UUH Bih. 1: 235 (i handl. fr. 1625).
Spalt K 2104 band 14, 1937