| Publicerad 1937 | Lämna synpunkter |
KONKURS koŋkur4s, äv. kon- (kånnkúrrs Dalin), r. l. m.; best. -en; pl. -er. Anm. I ä. tid förekommer ngn gg den lat. formen concursus (med lat. böjning) i uttr. concursus av ngns kreditorer. RP 3: 21 (1633).
1) [jfr motsv. anv. i eng. o. fr.] (†) samarbete, samgående, bistånd; jfr KONKURRERA 2. Skulle .. Frankriket .. finna E. K. M. och Rikets concours oumgängeligen nödig, at .. gifva så mycket mera anseende åt garantien af Westphaliska Frederne. HSH 23: 149 (1756).
2) [jfr motsv. anv. av dan. o. t. konkurs; av nylat. concursus creditorum, eg.: sammankomst av kreditorerna] rättsligt förfarande varigm ngn (frivilligt l. efter domstols avgörande på annans begäran) avträder sina tillgångar till sina borgenärers förnöjande; äv. om det tillstånd som uppstår gm dylikt avträdande; cession, bankrutt. Begära ngn l. sig i konkurs. Försätta ngn i konkurs. Vara, ligga, gå i konkurs. Göra konkurs. Hur stor blev utdelningen i konkursen? Konkursen blev avskriven, då tillgångar saknades till bestridande av konkurskostnaderna. Abrahamsson 571 (1687). Concourser och tjufmord höra till nyheterna för dagen. Tegnér (WB) 3: 323 (1817). Inte ä de någe nytt, att bolag .. går i konkurs, när herrarna vill slippa sina förbindelser å börja på ny räkning me nya namn? Koch Arb. 293 (1912). Om egendoms avträdande till konkurs. SFS 1921, s. 571. jfr (†): Hon skulle .. så länge dröija (med att utsöka en arvssumma) til Con-Curs blefvo utstäld med detta Sterbhus. VRP 26/4 1738. — jfr AVTRÄDES-, FAMILJE-, FATTIG-KONKURS m. fl. — särsk. [jfr d. spille konkurs] (vard. i södra Sv.) i uttr. spela konkurs, göra konkurs. Norlind Hell 2: 177 (1913).
-ANSÖKAN~020. till domstol inlämnad skriftlig handling varigm ngn ansöker att han själv l. ngn annan måtte försättas i konkurs. Ingiva konkursansökan (till rätten). Broomé KonkR 95 (1888). —
-ARVODE~020, äv. ~200. arvode åt förvaltare o. rättens ombudsman i konkurs. BtRiksdP 1881, I. 1: nr 6, s. 12. —
-DOM. dom angående rätt till bevakning l. utdelning i ett konkursbo. HdlÅgerupArk. 1753. Hernberg Rättsh. 567 (1922). —
-DOMARE. domare som handlägger konkursärenden; särsk. om innehavare av en gm 1921 års konkurslag skapad ämbetsbefattning. BtRStP 1823, VI. 1: 86. SFS 1921, s. 572. —
-ED. ed varmed person som försatts i konkurs har att beediga uppgiften om boets tillgångar o. skulder. Högberg Frib. 382 (1910). —
-FÖRBRYTELSE. om vissa av en gäldenär mot borgenärer begångna rättskränkningar som äro straffbara endast under förutsättning att gäldenären försatts i konkurs. 1NJA 1909, s. 625. —
-FÖRVALTNING. äv. konkret, om den l. dem som omhänderhava förvaltningen. NerAlleh. 1871, nr 41, s. 1. 1NJA 1892, s. 510 (konkret). —
-KOSTNAD. i sg. l. pl., sammanfattande benämning på kostnaderna för protokollslösen, arvoden till förvaltare o. rättens ombudsman samt förvaltningskostnad i övrigt i en konkurs. FörslJernvKonk. 1879, s. 21. Afskrifning af konkursen, då .. tillgångar saknas för konkurskostnadernas bestridande. 2NF 36: 1134 (1924). —
-MAKARE. (vard.) föraktlig benämning på person som gör (l. brukar göra) konkurs. Wetterbergh SamhKärna 1: 246 (1857). —
-MASSA. [jfr t. konkursmasse] den egendom ur vilken borgenärerna i en konkurs hava att söka betalning; jfr -BO. PH 6: 4668 (1757). Hernberg Rättsh. 554 (1922). —
-MÄSSIG. [jfr t. konkursmässig] om person l. företag: insolvent. Broomé KonkR 36 (1888). —
-REALISATION. handel. realisation (utförsäljning) av ett konkursbos varulager. —
-RÄTT, r. l. m. Concursrätt, d. v. s. inbegreppet af de i Concurs förekommande Rättsförhållanden. Schrevelius CivPr. 438 (1853). —
-STAT. stat upptagande ett konkursbos tillgångar o. skulder. Så snart gäldenären beedigat konkursstaten. Hernberg Rättsh. 549 (1922). —
-TILLSTÅND~02 l. ~20. Försätta ngn, vara (försatt), befinna sig i konkurstillstånd. Westee (1842). —
-ÄRENDE. BtRiksdP 1880, 7: nr 14, s. 4. Konkursdomare .. handlägger konkursärenden. SvUppslB (1933).
Spalt K 2128 band 14, 1937