Publicerad 1937   Lämna synpunkter
KONNIVERA, v. -ade.
Ordformer
(äv. skrivet con-)
Etymologi
[jfr t. konnivieren, eng. connive, fr. conniver, av lat. co(n)nivere, eg.: böja sig samman, sluta ögonen, till com (se KON-). — Jfr KONNIVENS]
(†) hava l. visa överseende l. se genom fingrarna (med ngt l. ngn); giva sitt samtycke l. understöd; vara i samförstånd (med ngn); vanl. i förb. med prep. med, ngn gg tr.; äv. abs. Han conniverar med deras fel. Lundström LPGothus 1—2: 214 (cit. fr. 1627). Om någon .. Soldaternes sjelfswåld conniverade och öfwersågo. LMil. 1: 461 (1684). Frey 1845, s. 368. Ekbohrn (1868; äv. i den postuma uppl. 1904).

 

Spalt K 2133 band 14, 1937

Webbansvarig