Publicerad 1937   Lämna synpunkter
KONTENTERA kon1tänte4ra l. -ten-, i Sveal. äv. -e3ra2, l. (i sht i bet. 2) KONTANTERA -tant- l. -taŋt-, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr KONTENTEMENT.
Ordformer
(äv. skrivet con-. -tant- 1658—1904. -tent- 1558—1904)
Etymologi
[jfr t. kontentieren, eng. content; av fr. contenter, avledn. av fr. content (se KONTANT, adj.1); jfr äv. mlat. contentare, avledn. av lat. contentus (se KONTANT, adj.1). I bet. 2 har ordet i sv. möjl. delvis anslutits till KONTANT, adj.2]
1) tillfredsställa (ngn l. ngt).
a) (numera knappast br.) tillfredsställa (ngn), göra (ngn) belåten, ställa (ngn) till freds, göra (ngn) till viljes l. till nöjes; i p. pf.: tillfredsställd, belåten. (Hertig Karl) befant .. sig här uti (dvs. i fråga om Söderköpings riksdagsbeslut) icke alldeles vara förnöjd och contenterad. HSH 10: 24 (1616); jfr α. Under det första året (efter min mans död) bad jag Gud och sörjde. .. Men det contenterade mig inte på längden. Geijerstam KBrandt 103 (1904; angivet ss. yttrat av en gammal dam). — särsk.
α) (†) i uttr. kontentera sig i ngt, vara nöjd l. belåten med ngt. HSH 6: 148 (1658).
β) (†) i uttr. låta sig kontentera med ngt, åtnöja sig med ngt, låta sig nöja med ngt. HSH 7: 111 (1637). Widekindi KrijgH 577 (1671).
γ) (†) i uttr. kontentera sig med ngt, åtnöja sig med ngt. Schück VittA 2: 4 (i handl. fr. 1666).
b) (†) med sakligt obj. med abstrakt bet.: tillfredsställa; med avs. på begäran o. d.: uppfylla. Förseer mig i ty till E. EW:tt, han Contenterar wår skiäliga begiäran. VDAkt. 1670, nr 129. Därs. 1785, nr 473.
2) [eg. specialfall av 1] ersätta, godtgöra; betala.
a) (numera knappast br.) ställa (ngn) till freds gm att till fullo betala honom vad han har att fordra; ersätta l. godtgöra (ngn); äv. i uttr. kontantera ngn för ngt. G1R 28: 615 (1558). Penningar till thett fremmande krigsfolks .. contenteringh. OxBr. 10: 15 (1616). För utlämnade Medicamenter .. har Apothekaren .. blifvit Contanterad. VGR 1795, Verif. s. 138. BtRiksdP 1871, I. 1: nr 32, s. 8.
b) (numera knappast br.) ersätta l. godtgöra (ngt), giva ersättning l. godtgörelse för (ngt), betala (ngt). NoraskogArk. 5: 198 (cit. fr. 1664). At Ryszerne skulle .. förplichtade wara, Kongl. M:t all Omkostnad at contentera och til fredz ställa. Widekindi KrijgH 481 (1671); jfr a. Så snart vi blott fått byggnadsfrågan på det klara, är jag färdig att fullständigt kontantera ritningsarbetena. VLKopB 1885, fol. 72.
c) (†) med obj. betecknande pänningsumma l. avgift o. d.: betala, erlägga. OxBr. 9: 40 (1626). (Dessa) penningar (skola) årligen på twänne terminer .. contenteras och erläggias. Stiernman Com. 2: 760 (1654). VDAkt. 1690, nr 239.
d) (†) utan obj. Hans Carneij skall efft[er] sin obblekas (dvs. obligation, skuldsedel) på för sagda[n] dagh contentera och betalla. SkrGbgJub. 6: 569 (1621). VDAkt. 12/5 1846. SvT 1852, nr 190, s. 1. — särsk. övergående i bet.: betala kontant, betala i reda pänningar. ÖoL (1852; med hänv. till betala kontant). Ekbohrn (1904).
3) (†) bereda tillfredsställelse åt (ngn), glädja, fägna, förlusta. Willia wij dän glädie see / Som skal både contentera. Skogekär Bärgbo Wijs. 12: 4 (c. 1635).

 

Spalt K 2242 band 14, 1937

Webbansvarig