Publicerad 1937   Lämna synpunkter
KONTRARIERA, v. -ade.
Ordformer
(vanl. skrivet con-)
Etymologi
[jfr fr. contrarier; av senlat. contrariare, säga emot, avledn. till contrarius (se KONTRÄR)]
(†) stå i motsatsförhållande till (ngt); motvärka l. motarbeta (ngt); strida mot (ngt); äv. refl., dels: motsäga sig (själv), dels med reciprok bet.: strida mot l. motsäga varandra. Palmchron SundhSp. 388 (1642). Collegium Medicum begiäres, wille des sentiment meddehla, om de twå Testimonia .. sig Contrariera. CollMedP 1674, s. 10. Biberg 2: 103 (c. 1820). Ekbohrn 1: 143 (1868; äv. i den postuma uppl. 1904).

 

Spalt K 2274 band 14, 1937

Webbansvarig