Publicerad 1937   Lämna synpunkter
KONVERSION kon1värʃω4n l. -vær- l. -ver-, r. l. f.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. skrivet con-)
Etymologi
[jfr t. konversion, eng. o. fr. conversion; av lat. conversio (gen. -ōnis), vbalsbst. till convertere (se KONVERTERA)]
1) filos. motsv. KONVERTERA 1: tankeoperation varigm det logiska subjektet i ett visst omdöme göres till predikat o. dess predikat till subjekt. Ren, förändrad konversion. Lindblom Log. 110 (1836). NoK 39 (1925).
2) (i fackspr., föga br., se dock slutet) motsv. KONVERTERA 2: förvandling l. ombildning till ngt. Pfeiffer (1837). SvUppslB (1933). — särsk. (i fackspr., fullt br.) motsv. KONVERTERA 2 b. Dalin (1871). NF (1884). Fliesberg Handel. 102 (1891). jfr RÄNTE-KONVERSION.
3) teol. motsv. KONVERTERA 3: övergång till annan religionsform, omvändelse; äv. konkretare: fall av omvändelse. RARP 9: 172 (1664). SvTeolKv. 1928, s. 271.
Ssgr: (3) KONVERSIONS-DAG. (†) i uttr. S:t Pauli konversionsdag, namn på helgdag firad (den 25 januari) till minne av aposteln Paulus’ omvändelse, ”Pauli omvändelses dag”, ”pålsmässan”. ÄSvBiogr. 1—6: 46 (1617). —
(1) -FÖRHÅLLANDE. filos. (i den klassiska logiken) det förhållande som råder mellan tvenne omdömen av vilka det ena erhållits gm konversion av det andra. NF 8: 1307 (1884). —
(2) -SALPETER~020, äv. ~200. [jfr t. konversionssalpeter] kem. o. tekn. kaliumnitrat framställt gm omsättning av chilesalpeter med klornatrium. 2UB 7: 398 (1903). TySvO 1329 (1932). —
(1) -SLUT, n. (föga br.) filos. slutledning som grundar sig på premiss erhållen gm konversion av ett omdöme. Borelius Log. 38 (1863).

 

Spalt K 2331 band 14, 1937

Webbansvarig