Publicerad 1937   Lämna synpunkter
KOREAN kω1rea4n, m.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er; äv. KOREANARE kω1rea4nare l. —302, m.; best. -en, äv. -n; pl. =.
Ordformer
(korean 1843 osv. koreanare 1912)
Etymologi
[jfr t. koreaner, eng. corean, fr. coréen; till KOREA, namn på ett japanskt generalguvernement]
manlig invånare i Korea, man från Korea; i pl. om invånare i Korea utan hänsyn till kön. Sundevall ÅrsbVetA 1843—44, 1: 58. SvD(A) 1934, nr 211, s. 18. —

 

Spalt K 2412 band 14, 1937

Webbansvarig