Publicerad 1937 Lämna synpunkter KORGSTÅNG kor3j~stoŋ2, förr äv. KORKSTÅNG l. KORPSTÅNG, r. l. f.; best. -en; pl. -stänger. Ordformer (korg- 1788 osv. kork- 1729—1788. korp- 1729—1789) Etymologi [efter t. korbstange; ssg med STÅNG; förra ssgsleden sannol. till t. kurbe(l), vev (se KURBEL)] (förr) bärgv. till stånggång hörande vevstång. Polhem Invent. 74 (1729). SvTyHlex. (1851, 1872). Spalt K 2419 band 14, 1937 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se