Publicerad 1937   Lämna synpunkter
KOTILJONG kot1iljoŋ4, äv. kå1-, äv. kot3il~ joŋ2 (kå`tilljånng Dalin), r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. skrivet co-. cotillon 1839—1871. cottillon c. 1753—1854. kotiljong 1861 osv. kottiljong (cott-) 1832—1890)
Etymologi
[jfr t. kotill(i)on, eng. cotill(i)on; av fr. cotillon, eg.: underkjol, avledn. av cotte, kjol, sannol. (liksom mlat. cotta, cottus) av germ. urspr.; jfr fht. kozzo, (klänning av) grovt ylletyg, t. kotze, grovt ylletäcke; jfr äv. eng. coat, rock, kjol (lånat från fr.)]
1) (†) underkjol? Dalin Vitt. 5: 385 (c. 1753).
2) [namnet upptaget efter en ä. fr. kontradans under vilken man sjöng en sång med refrängen: Ma commère, quand je danse, mon cotillon va-t-il bien?] (i sht förr) i början av 1800-talet uppkommen sällskapsdans med många (fritt improviserade) turer, bestående dels av dans i eg. mening, dels av lekar o. upptåg; numera vanl.: dans (rad av godtyckligt valda danser) vid vilken den som blir uppbjuden får ett (lustigt) prydnadsföremål, blommor o. d. av den uppbjudande. Denna afton var rätt rolig; först dansade jag hvarje riktig dans — och Cottiljong på slutet. Topelius Dagb. 1: 21 (1832). Alla enskilda och offentliga baler (på 1860-talet) afslutades med kotiljong, som jämte den första valsen — under en senare tid den andra — var en ”inklinationsdans”, hvartill man understundom vid näst förutgående bal uppbjudit sin hjärtanskär. Cronholm Minnesbl. 143 (1908).
Ssgr (till 2; i sht förr): A (numera mindre br.): KOTILJONG-ANFÖRARE, -DEKORATION, -MÄRKE, -TUR, se B.
B: KOTILJONGS-ANFÖRARE~0200. (kotiljong- 1850—1928. kotiljongs- 1891 osv.) i kotiljong: dansledare. Gjörcke Sällskapsd. 106 (1850). Hamilton Hågk. 127 (1928). —
-DEKORATION. (kotiljong- 1900 osv. kotiljongs- 1889 osv.) kotiljongsmärke bestående av en fiktiv ordensstjärna o. d. Björkman (1889). Cronholm Minnesbl. 143 (1908). —
-MÄRKE. (kotiljong- 1900—1923. kotiljongs- 1889 osv.) (lustigt) prydnadsföremål, blombukett o. d. som man i kotiljong lämnar person som man bjuder upp. SAOL (1889). —
-TUR. (kotiljong- 1847—1923. kotiljongs- 1891 osv.) Etthundra moderna parisiska cotillon-turer. Cellarius (1847; boktitel).

 

Spalt K 2580 band 14, 1937

Webbansvarig