Publicerad 1937   Lämna synpunkter
KOVUG, adj.
Ordformer
(kofvug)
Etymologi
[sannol. avledn. av KOVE, sbst.1]
(†) om plats: skyddad (mot vind)? Fiärlar hafva sina mäste tillhåld på kofvuga ställe, der ej särdeles fri luft är. Linnæus Bijskjöts. 74 (1768).

 

Spalt K 2588 band 14, 1937

Webbansvarig