Publicerad 1937   Lämna synpunkter
KRANSÖGON, sbst. pl.
Ordformer
(äv. skrivet c-. krans- (c-) 1571—1826. krantz- (c-) 1640—1756. -ogen 1571. -ögen 1640. -ögon 1667—1826)
Etymologi
[jfr d. kransøje, d. dial. kransågen, pl.; (med anslutning till KRANS) efter nt. kraansogen, pl., holl. kraan(s)oog, eg.: tranöga, av nt. o. holl. kraan, trana (se KRAN), o. ÖGA; jfr t. krähenauge, eg.: kråköga]
(†) rävkakor. TullbSthm 22/10 1571. SthmStadsord. 1: 83 (1640). SFS 1826, s. 495.

 

Spalt K 2660 band 15, 1937

Webbansvarig