Publicerad 1937   Lämna synpunkter
KREUZ, n.; best. -et (HH XVIII. 2: 90 (1694)).
Ordformer
(kreus 1694. kreutz (cr-, -ts) 1564—1834. kreuz 1882 osv. kröitz 1663)
Etymologi
[av t. kreuz, kors (se KRYSS)]
(numera bl. ss. första ssgsled)
1) = KORS I 5 b. GenMRulla 1687, s. 379 (1688). HH XVIII. 2: 90 (1694).
2) = KORS I 7. — särsk.
a) = KORS I 7 a β. KKD 10: 432 (1701).
b) = KORS I 7 b; i ssgr.
3) = KORS I 9; i ssgn KREUZ-VIS, adv.
Ssgr: (2 b) KREUZ- kröj3ts~ -BÅGE. (†) = KORS-BÅGE 1. ArkliR 1564: 43 (1564). —
(2 b) -BÄR. [efter t. kreuzbeere] tekn. grenetter, gulbär; vanl. i pl.; jfr KORS-BÄR 1. NF 6: 215 (1882). —
(2) -DALER. [jfr t. kreuzthaler] (†) = KORS-DALER. BoupptSthm 1671, s. 1889, Bil. —
(3) -GJORD, r. l. m. (förr) ridk. sadelgjord bestående av två varandra korsande gjordar; jfr KRYSS-GJORD. SthmStadsord. 1: 114 (1654). Weste FörslSAOB (1823). —
(2 b) -SKRUV. [efter t. kreuzschraube] (†) korsskruv. Weste FörslSAOB (1823). Svederus Jagt 340 (1831). —
(3) -VIS, adv. (†) = KORS-VIS, adv. KKD 12: 32 (1702).

 

Spalt K 2714 band 15, 1937

Webbansvarig