Publicerad 1938   Lämna synpunkter
KROCKERA kroke4ra, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Ordformer
(croquera 1879—1886. krockera 1886 osv.)
Etymologi
[jfr d. krokere, t. krockieren, fr. croquer, ävensom eng. croquet; bildat till KROCKET]
spelt. i krocket, urspr. o. eg.: efter att med eget klot ha träffat en medspelares klot slå bort (detta); utom i ssgn BORT-KROCKERA numera bl.: med eget klot träffa (medspelares klot). NF 3: 654 (1879). Östergren (1930). — jfr BORT-KROCKERA.

 

Spalt K 2858 band 15, 1938

Webbansvarig