Publicerad 1938   Lämna synpunkter
KRUPP krup4, sbst.1, r. l. m. l. f.; best. -en.
Ordformer
(äv. skrivet croup, kroup)
Etymologi
[jfr t. krupp; av fr. croup l. eng. croup, i skotskt folkspr. benämning på den vita hinna som betäcker hönsens tunga i sjukdomen ”pips”. — Jfr KRUPPAL-, KRUPPÖS]
med. strypsjuka; särsk.: äkta strypsjuka, strupdifteri. VetAH 1814, s. 124. Vennerholm o. Svensson 316 (1892). Är sjukdomens orsak difteri, talar man om äkta croup, annars om pseudocroup. 3NF 5: 193 (1926). jfr Alm(Gbg) 1769, s. 35. — jfr DIFTERI-, PSEUDO-KRUPP.
Ssgr (med.): KRUPP-ARTAD, p. adj. —
-HINNA, r. l. f. I .. struphufvudet och luftrörskanalen afsätter sig .. i följd af inflammationen (vid krupp) en hinna (crouphinnan), hvilken .. hotar med qväfning. Uhrström Hemläk. 162 (1879). —
-HOSTA, r. l. f. [jfr t. krupphusten] (Krupp) utvecklar sig .. med .. en torr skrällande hosta (kruphosta). NF 9: 147 (1885).
Avledn.: KRUPPAL-, se d. o. —
KRUPPÖS, adj. [av fr. croupeux] med. sammanhängande med l. likartad med krupp; kruppartad. Kruppös membran. Kruppös lunginflammation l. pneumoni. Ilmoni Sjukd. 3: 126 (1853). Croupös form (av difteri). ASScF 14: 89 (1885). Wretlind Läk. 7: 84 (1899).

 

Spalt K 2959 band 15, 1938

Webbansvarig