| Publicerad 1938 | Lämna synpunkter |
KRYA kry3a2, v. -ade; förr äv. KRY, v.3, ipf. krydde (Lovén Folkl. 156 (1847), Sturzen-Becker 1: 178 (1861)).
1) motsv. KRY, adj. 2: göra pigg l. kry, liva; numera bl. i särsk. förb. (se nedan). Det ligger något, Gud vet hvad, som kryar / I detta skimmer (från brasan), något ljust och gladt. CVAStrandberg 4: 52 (1857). Bååth NDikt. 92 (1881; i p. pr.).
2) motsv. KRY, adj. 1, 2, refl. o. (bl. i särsk. förb.) intr.: bliva kry(are) l. pigg(are) l. livlig(are); repa sig; numera nästan bl. i särsk. förb. (se nedan). Kullberg Mem. 1: 83 (1835). Rydberg Frib. 346 (1857).
KRYA TILL 10 4. till 2; intr. l. refl.: krya på sig. Efter några timmars sömn .. (hade) barnet åter kryat till sig. Hygiea 1853, s. 564. Sedan prosten .. fått hvila något, kryade han till. LD 1905, nr 95, s. 2. DN(A) 1933, nr 336, s. 8. —
KRYA UPP10 4, äv. OPP4.
1) till 1: liva upp; ofta med saksubj.; äv. bildl. Detta har kryat upp honom. Thomander 3: 457 (1826). Vi har .. hjälpt till att krya upp valkampanjen. Wägner Pennsk. 239 (1910).
2) till 2, refl.: krya på sig; numera nästan bl. i fråga om vigör l. hälsotillstånd; förr äv. övergående i bet.: ”rycka upp sig”, ”strama upp sig”. Braun Calle 115 (1843). Holm får bara lov att krya upp sig litet och bli av med febern. Lagerlöf Körk. 161 (1912).
Spalt K 2985 band 15, 1938