Publicerad 1938   Lämna synpunkter
KRÄMLA, v.; bl. anträffat i p. pf.
Etymologi
[av ovisst urspr.; möjl. bildat till KRÄMPA, v.]
(†) kröka sig samman; i p. pf.: hopgyttrad, sammanslingrad. Öfver allt (på den blottlagda havsbottnen voro) små monticuli (dvs. kullar), stora som en half göpen jord, med ringar af sand till form af trattbakelse, like en stor hop krämlad mask. Linné Ungd. 2: 389 (1735).

 

Spalt K 3067 band 15, 1938

Webbansvarig