| Publicerad 1938 | Lämna synpunkter |
KRÄSLIG krä3slig2, äv. (med arkaistisk anstrykning; i sht i bet. 2) KRÄSELIG krä3selig2, adj. -are. adv. = (†, Helsingius (1587), Chronander Surge A 3 a (1647)), -A (-e) (mest i uttr. leva kräs(e)-liga, Luk. 16: 19 (NT 1526) osv.), -EN (mest i uttr. leva kräs(e)ligen, Schroderus Sleid. 16 (1610) osv.), -T.
1) om mat l. ”bord”, måltid o. d.: utsökt välsmakande l. läcker l. delikat. VarRerV 28 (1538). Han skal giffua Konungomen kräseligh maat. 1Mos. 49: 20 (Bib. 1541). Kräslige Rätter. Stiernhielm Herc. 89 (1648, 1668). Kolmodin QvSp. 1: 572 (1732). Det smakar kräsligt. Weste FörslSAOB (1823). Sprit var den bästa medicinen, påstod han, medicinerade därför så ofta och så kräsligt inkomsterna medgåfvo, men sågs aldrig drucken. Zilliacus Hågk. 33 (1899). Cannelin (1921).
2) om levnadssätt o. d.: yppig, överdådig, luxuös (särsk. med tanke på mat o. dryck; jfr 1); i sht (med anslutning till nedan anförda bibelställe) i uttr. leva kräs(e)liga (-en), vanl. med en viss skämtsam, icke sällan halvt ironisk anstrykning. Thet war en riker man som .. leffde alla daghar kräszligha. Luk. 16: 19 (NT 1526). Då verlden tumlar sigh / I krässligt öfverflödh. Wexionius Vitt. 347 (1683). Vi lefde kräseliga: sparris och stekta kycklingar, punsch och Mosel. MoB 2: 140 (1797). Han hade .. tagit in på ett första klassens hotell och levat kräsliga. Zilliacus Utvandr. 1: 59 (1922).
3) (numera knappast br.) som är fallen för l. hängiver sig åt vällevnad (särsk. i fråga om mat o. dryck); kräsen; kräsmagad. Petreius Beskr. 4: 8 (1615). I Maat och Dricka wara kräseligh. Chronander Bel. D 8 b (1649). Lycoperdon (dvs. röksvamp). Är smakelig för de kräseliga. Aspelin Fl. 67 (1749). Sundén (1886).
4) (†) synnerligen nogräknad o. kritisk, granntyckt; kräsen, kräsmagad. Euangelium är så kräselighit och ädhla, at thz ingen tilsetning eller biläro lijdha kan. OPetri 1Post. 98 b (1528). The kräslige willia thet Dygden skal giutas uti them genom Sockerrör. Spegel GW 3 (1685). Hos dessa folkeslag ljuder det, som hos oss skulle heta groft och oförskämt, aldeles icke illa uti det blygsamaste och kräsligaste öra. SvMerc. IV. 3: 43 (1759).
5) (†) som klemar, pjoskar l. pjunkar med ngn, klemig; efterlåten, flat. Om en tienare warder aff vngdom kräseligha hållen, så wil han sedhan wara en Herre. Ordspr. 29: 21 (Bib. 1541; Bib. 1917: Om någon är för efterlåten mot sin tjänare). Hennes fader will allt så kräslig wara / och säger, min dotter tu skall honom (dvs. din make) wäll suara. DrSimon 7 (1627).
6) (†) bortklemad, bortskämd, förvekligad; vek; ömtålig, ”ömskinnad”. LPetri 3Post. 105 b (1555). (Att profeterna) then kräseliga werldena medh then bittra och knaggota sanningen förhårdt skrapa. PErici Musæus 2: 201 b (1582). The Krijgzknechter, som woro kräselige .. hölt han vnder en skarp agha. Schroderus Sleid. 44 (1610). De (dvs. av smickrare bortskämda konungar) blifva så kräslige at alt det som icke smakar af Hycklan, giör dem vämjelse. Ehrenadler Tel. 558 (1723).
7) (†) om person l. ngns kropp o. d.: (kroppsligen) svag, klen, ömtålig. The kräslige lekammen. Berchelt PestBeg. A 5 b (1588). Sådane, aff naturen swaghe .., som wnge, små och kräslige Personer (förmå) .. icke .. lidha .. ådrolåthande. Därs. B 3 a. Schroderus Comenius 456 (1639).
8) (†) ljuvlig, härlig. Tänck påå huad hwaszheet Christi kräseligha lekamme leedh medh hwdhstryckning. OPetri MenFall L 2 b (1526). Thenna loflige Staden (Kalmar), som .. ligger på en lägeligh, kräseligh och lustigh Ort. Prytz MJonsdr C 3 b (1652). Mitt hela väsend’ kräsligt hvilar, / De ömma känslor följa mig. SvMerc. 1763, s. 96.
1) till 1. LPetri 2Post. 186 b (1555). Schartau Pred. 516 (1822). Med kräsligheten .. förknippar sig alltför ofta annan yppighet. Sjövall Sjukd. 41 (1924). särsk. konkret: läckerhet, delikatess; förr äv. koll.: läckerheter; äv. bildl. Han haffuer fylt sin bwk aff minne kräseligheet. Jer. 51: 34 (Bib. 1541; Bib. 1917: med mina läckerheter). Kolmodin QvSp. 2: 308 (1750). Man mår bättre när man blir född med tarfvelig föda, än gödd med kräseligheter. Schartau Pred. 283 (1824). Alla de varma kräsligheter, hvilka vanligen uppbullas på kärlekens rika bord. Braun Calle 181 (1843).
2) till 2: yppighet, överflöd, överdåd. The som .. leffua j kräszligheet. Luk. 7: 25 (NT 1526). Sybariterne, et folk, fram för alla andra Greker, begifwit uppå wällust och kräselighet. Spegel Pass. 185 (c. 1680). Mycken kräselighet fördärfvar kroppen och hälsan. Nicander GSann. 56 (1766). Sundén (1886).
3) (†) till 4: granntyckthet. Den raffinerade ömtålighet eller kräslighet i smak, som tillhör ett öfverförfinadt litterärt tidehvarf. BEMalmström 3: 404 (c. 1860).
Spalt K 3078 band 15, 1938