Publicerad 1938 | Lämna synpunkter |
KUGGA kug3a2, v.1 -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING; -ARE (i bet. 4, tillf., Wennerberg Bref 1: 42 (1837: studentkuggare), Östergren (1931; angivet ss. sällsynt form)); jfr KUGG, sbst.2
1) (numera bl. i Finl.) kväsa, kuscha, kuva. Fanjunkaren Malm var en djefvul att slå; om inte han nu vore död, så skulle jag ”kugga” honom. Wetterbergh FårGå 124 (1844). Det länge kuggade .. borgareståndet. Topelius Fält. 4: 136 (1864). Att lifvet icke kuggat honom desto mera, det var det hon ej förstod. Tavaststjerna Barnd. 216 (1886). Cannelin (1921).
2) (vard.) åstadkomma att ngn misslyckas l. blir lidande på ngt l. drar det kortaste strået, göra (ngn) bet; överlista, narra, lura, bedraga. Sehlstedt 4: 118 (1871). Bonden blir kuggad, om han försummar sin jord för hvad det vara må. LfF 1909, s. 282. Det är .. synd om Peter Krapotkin .., som blivit så grundligt kuggad. SvD(A) 1930, nr 12, s. 8. — särsk.
a) i uttr. kugga ngn på ngt, bedraga ngn på ngt, undanhålla ngn ngt. Strindberg Hems. 189 (1887). Advokaten (blir) .. av sin klient .. kuggad på arvodet. Sylwan (o. Bing) 1: 147 (1910).
3) (vard.) preja (ngn), skinna (ngn), pungslå (ngn), ”klå” (ngn); äv. i uttr. kugga ngn på ngt, ”klå” ngn på ngt. SvTyHlex. (1851). På hotellet försökte man .. att kugga oss på pengar en smula. Waldenström Österl. 90 (1895). Essén Brilj. 236 (1918).
4) (vard.) underkänna (ngn) i examen; stundom med sakligt obj.: underkänna (ett skriftligt examensarbete). Improbera eller, såsom vi studenter kalla det, ”kugga”. Snällp. 1848, nr 50, s. 2. Lektioner ge åt kuggade studenter. Atterbom LÖ 2: 264 (1854). De skrifningar, som kuggats. Ödman StudM 20 (1891). SvD(A) 1935, nr 282, s. 4. jfr GRUND-KUGGA. — särsk. (enst.) i allmännare anv., med sakligt obj.: ogilla, kassera. Mina förslag alltjemt du kuggar. Wennerberg 2: 127 (1847, 1882).
B: KUGGNINGS-PROCENT. (Man) räknar .. med en kuggningsprocent ungefär på tredjedelen av de sökande (till inträde i lärovärket). AB(A) 1931, nr 98, s. 14.
Spalt K 3117 band 15, 1938