Publicerad 1938   Lämna synpunkter
KULI kɯ4li, sbst.1, m.; best. -n; pl. -er (Osbeck Resa 138 (1751) osv.) l. -s (PoetK 1817, 2: 5, osv.).
Etymologi
[jfr t. kuli; av eng. coolie, möjl. av det indiska kastnamnet kolī]
(i sht i fråga om förh. i södra o. östra Asien) asiatisk (vanl. indisk l. kinesisk) arbetare l. matros l. dyl.; i sht om dylik arbetare osv., anställd hos utlänning (europé osv.); i pl. utan hänsyn till kön. Osbeck Resa 138 (1751, 1757). Lindwall Jakt 197 (1916; om matroser). Nordlund Orm. 94 (1925). — särsk. i oeg. anv., ss. (skämtsamt) nedsättande beteckning för person i lägsta tjänsteställning i ett företag; i ssgn BLAD-KULI.
Ssgr (i sht i fråga om förh. i södra l. östra Asien): KULI-GUBBE. Nordlund Orm. 94 (1925). —
-HANDEL. om handel med kulier ss. handelsvara. Cavallin Kipling Emir. 162 (1898). —
-KVINNA. Ramberg Svarta 135 (1911).

 

Spalt K 3134 band 15, 1938

Webbansvarig