Publicerad 1938   Lämna synpunkter
KUNTRA, v.
Etymologi
[sv. dial. kontra, göra l. säga emot, tvista, gräla; sannol. subtraktionsbildning till KONTRARIERA]
(†) tvista, disputera. Ja hörde i min barndom två Herrar kuntra med hvarannan, om dä va bättre te ha en beläsen hustru, än en som inte va lärd. Stagnell JHjernlös 34 (1756).

 

Spalt K 3223 band 15, 1938

Webbansvarig