| Publicerad 1938 | Lämna synpunkter |
KUPPA kup3a2, v.1 -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
1) (numera bl. tillf.) göra l. utföra en kupp. VLBibl. 10/8 1797, nr 131 fol. Det blev en affärslivets hasard, .. ett smusslande och ett kuppande. Olson JanP 75 (1918).
2) (i Finl., vard.) (eg.: gm en kupp) lägga beslag på (ngt), tillägna sig; knycka. Topelius Dagb. 1: 66 (1833). (Han skulle) kuppa klockstapelnyckeln och gömma den. Runeberg 4: 223 (1834). jfr Bergroth FinlSv. 343 (1917).
Spalt K 3236 band 15, 1938