Publicerad 1938   Lämna synpunkter
KUPRIT kupri4t l. kɯ-, r. l. m.; best. -en.
Ordformer
(äv. skrivet cu-)
Etymologi
[jfr t. kuprit, eng. o. fr. cuprite; avledn. av lat. cuprum, koppar (se KOPPAR)]
miner. röd kopparmalm, kopparoxidul. ASjögren Min. 102 (1865). 2UB 5: 63 (1902).

 

Spalt K 3236 band 15, 1938

Webbansvarig