Publicerad 1938 Lämna synpunkter KURATIV kur1ati4v l. kɯ1-, l. 30~2 l. 40~1, n.; best. -et; pl. = l. -er. Etymologi [substantivering av KURATIV, adj.] (mindre br.) botemedel. RedHalmstElLärov. 1876—77, s. XI. Hembygden(Hfors) 1913, s. 20. Spalt K 3248 band 15, 1938 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se
