Publicerad 1938   Lämna synpunkter
KVABBIG kvab3ig2, adj. -are. adv. -T; förr äv. KVABBOT, adj.; adv. =.
Ordformer
(förr äv. q-. -ig c. 1755 osv. -ot 1712—c. 1755)
Etymologi
[sv. dial. kvabbig, till sv. dial. kvabba, dallra av fetma; jfr d. kvabbet, mnt. quabbich, holl. kwabbig, t. quabbig; av en germ. stam kvabb-, mjuk, lös, fet; jfr nor. dial. kvabb, dy, mnt. quabbe, gungfly, holl. kwab(be), fett som dallrar, dubbelhaka, eng. quab, dy; sannol. av samma rot som KVABBA. — Jfr KVABBEL, KVABBLA]
(i vissa trakter) som har lös o. mjuk fetma, fet, pussig, smäckfet. Spegel 356 (1712). Cannelin (1921).

 

Spalt K 3302 band 15, 1938

Webbansvarig