Publicerad 1938 Lämna synpunkter KVADRANGULÄR kvad1raŋulä4r l. -aŋg-, l. -ɯl-, l. 01—, l. -æ4r, adj.; adv. -T. Ordformer (förr äv. q-) Etymologi [jfr t. quadrangulär, eng. quadrangular, fr. quadrangulaire; till KVADRANGEL] (numera föga br.) fyrsidig; jfr KVADRATISK. Pfeiffer (1837). SvUppslB (1933). Spalt K 3308 band 15, 1938 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se