| Publicerad 1938 | Lämna synpunkter |
KVADRAT, adj.; n. o. adv. =.
(†)
1) om yta l. figur: som begränsas av fyra sidor, fyrkantig; särsk.: som har form av en kvadrat (se KVADRAT, sbst. 1), kvadratisk (se d. o. 1 a). L. Paulinus Gothus MonTurb. 320 (1629). Marklin Illiger 22 (1818).
2) som har avseende på ett föremåls ytinnehåll, yt-; jfr KVADRATISK 1 b. Fischerström 3: 297 (1787). — särsk. ss. bestämning till ett sbst. betecknande längdmått, i uttr. betecknande ytmått: kvadrat- (jfr KVADRAT, sbst. 1 c). VetAH 1758, s. 62. 60000 quadrata alnar. 1Saml. 7: 91 (1775).
3) om person: hederlig, rättskaffens, ”rätlinig”. RARP V. 2: 107 (1655). En Quadrat Domare. Sahlstedt Hoffart. Bih. 23 (1720).
Spalt K 3311 band 15, 1938