| Publicerad 1938 | Lämna synpunkter |
KVALITET kval1ite4t, r. l. f.; best. -en; pl. -er; l. (numera bl. i vissa anv.; se anm. nedan) KVALITÉ kval1ite4, r. l. f.; best. -n l. -en; pl. -er.
1) beskaffenhet, natur; ofta (i sht i vetenskapligt fackspr.): art (fattad ss. kategori l. indelningsgrund); motsatt: kvantitet. Stiernman Com. 1: 654 (1615). Om Bokstäfvernes qualitet och fördelning. Salberg Gr. 18 (1696). Den franska maten är inte blott fin till qvaliteten utan ännu finare till qvantiteten. Ödman VexlBild. 153 (1893). De psykiska företeelserna .. äro af annan art än de kroppsliga .., som ock inom sig af specifikt skilda kvaliteter. Schéele Själsl. 20 (1894). Den svenska rågen är, då den är välbärgad, av utmärkt kvalitet. HandInd. 466 (1926). — jfr FÄRG-, SINNES-KVALITET m. fl. — särsk.
a) log. om ett omdömes beskaffenhet med hänsyn till huruvida dess predikat påstås om subjektet (jakas, affirmeras) l. frånkännes subjektet (nekas, negeras). Lutteman Schulze 34 (1799). Rein Log. 24 (1882).
b) fonet. om den av artikulatoriska faktorer bestämda, för varje språkljud specifika beskaffenheten. Moberg Gr. 19 (1815). FoU 16: 2 (1903).
c) i sht handel. i fråga om handelsvara o. d., övergående i bet.: sort. IT 1791, nr 28, s. 4. Potatesmjöl 1:o qvalité 2 R. 32 s. pr L℔. ExposSlöjdprodSthm 1847, s. 62. Antalet kvaliteter af en och samma vara kan stiga till hundra- och tusental. EkonS 1: 461 (1894). Rullsilket användes .. sällan till knapphål, som fordra starkare och grövre kvalitet. Sömnadsb. 9 (1915). — jfr PAPPERS-, SOCKER-, SPECIAL-, TOPP-KVALITET m. fl.
d) i sht handel. i pregnant anv.: god beskaffenhet l. sort; i sht ss. förled i ssgr. Ett lite salteri .. det ska bli kvalitet! förstår du — det ska bli KKK med himmelsblå stjärnor till. Dahlbäck Åb. 331 (1914). — särsk. (ngt vard.) i fråga om person: ”hög klass”; jfr 2 b. Lindblom Rokokon 40 (1929). En konstnär av Madeleine Greys kvalitet. SvD(A) 1931, nr 274, s. 9.
e) [efter fr. gagner la qualité] schack. i uttr. vinna kvalitet, vid schackdrag som har till följd att båda spelarna förlora var sin pjäs (”byte” av pjäser): vinna den bättre pjäsen (torn i utbyte mot löpare l. springare). Wilson Spelb. 24 (1888).
2) († utom i b) ställning; värdighet, rang, stånd; titel. SvTr. V. 1: 147 (1603). Jagh haffuer så vitt niutet, huarrest jagh varet haffuer, credit som någen af mit medell och qualitet hafft haffuer. OxBr. 11: 515 (1633). Resolverades att Lilliehöök skulle hafva qvalitet af General-Tygmästare öfver artollerijet. RP 8: 611 (1641). Taalet på giästerna skall förståås efter dän qualitet som sielfwe brudefolcken hafwa. HSH 31: 62 (1661). Andersson (1845, 1857). — särsk.
a) i uttr. (ut)i l. under kvalitet av o. d., i egenskap av; med rang av. VDAkt. 1660, nr 90. Någre opartijske, lagfarne män .. som .. i qvalitet af bisittiare äre tillstädes. RARP 9: 359 (1664). Grefve Rasumovskis sekreterare, herr Möller, under kvalitet af major, samt 3:e präster (ha) blifvit fångna. Ekman Dagb. 236 (1790). Biberg 1: 128 (c. 1814).
b) [jfr fr. de qualité] (numera bl. i vitter stil, arkaiserande) i pregnant anv., i uttr. av kvalitet, av förnämt stånd, med hög rang, i god samhällsställning; jfr 1 d slutet. HSH 32: 152 (1634). At (han) ej .. / Bland Folk af qualité kan gifta bort sin Son. GFGyllenborg Vitt. 3: 291 (1773, 1797). Alla admitteras til konungens bord, som äro officerare, någorlunda kände och af någorlunda qualité. GJEhrensvärd Dagb. 1: 263 (1779). En dam av kvalitet. Hagberg Benavente 96 (1922).
3) (numera nästan bl. i vetenskapligt fackspr.) egenskap (se d. o. 3); stundom övergående i bet.: bestämning. Phrygius HimLif. 80 (1615). De fyra aristoteliska qvaliteterna, Varmt, Kallt, Vått, Torrt. Thorild 4: 167 (1795). Ifrån hvar och en annan exsistens skiljer sig det enskilda genom en bestämning, en Qualitet. Snellman ElCurs. 1: 21 (1837). Hanna Paulis konst .. äger .. måleriska kvaliteter av hög rang. SvD(A) 1934, nr 10, s. 11. — särsk. (†) om egenskaper som utmärka en persons förmåga l. skicklighet l. duglighet o. d.; ofta i pregnant anv.: framstående egenskap(er), förtjänst(er), merit(er), goda kvalifikationer; nästan bl. i pl.; äv. i uttr. en person av l. vara av så l. så beskaffade kvaliteter. Gustaf II Adolf 98 (1622). När en man kommer til ett kall, så yttrar sigh snart hans sinne och qualiteter. Grubb 896 (1665). Han efterlämnade enka .., som war af wackra qualiteter. Cavallin Herdam. 3: 313 (cit. fr. c. 1700). Man skall sökia länge i en armée innan man finner karlar af dee qualite[te]r till förstånd, courage och maner i lefwarna som grefwarne Sperlingar och Gyllenstolpe i synnerhet wore. KKD 6: 171 (1709). De qualiteter, som bör fodras hos en rätt Doctor. Linné Bref I. 1: 100 (1768). Den brottsliges intellectuela och moraliska qvaliteter. Boström 2: 465 (1842).
B: (1 d) KVALITETS-ARBETE~020, äv. ~200. i sht handel. godt, förstklassigt, omsorgsfullt o. med yrkesskicklighet utfört arbete; äv. konkret. SvSlöjdFT 1916, s. 98. Steyr(automobilen). En värdig representant för Europeiskt kvalitetsarbete. BVT 1928, nr 10, Omslag s. 2. —
(1 c) -BEDÖMA, -ning. i sht handel. bedöma (ngt) med hänsyn till kvaliteten. SvD(A) 1920, nr 245, s. 3. Kvalitetsbedömning av mjölk. Därs. 1934, nr 5, s. 7. —
(1) -BESTÄMMA, -bestämning. bestämma (ngt) med hänsyn till kvaliteten. SD(L) 1905, nr 41, s. 7. särsk. handel. till 1 c. Fliesberg HbKöpm. I. 1: 162 (1897). Kvalitetsbestämningen av hudarna och skinnen. Form 1934, s. 146. —
(1, 3) -LÖS. filos. som saknar egenskaper l. bestämningar, icke bestämd med hänsyn till art l. beskaffenhet, bestämningslös. Phosph. 1813, s. 237. NoK 51: 164 (1926). —
(1 c) -MÄRKE. i sht handel. märke l. beteckning som anger en viss kvalitet; äv. om varuslag med dylikt märke. TT 1891, s. 170. (1905 infördes) ett kvalitetsmärke, ”runmärket”, som nationellt kvalitetsmärke för svenskt exportsmör. 2NF 37: 700 (1925). En pasma rött (ullgarn) av kvalitetsmärket E. P. Siwertz Varuh. 238 (1926). —
(1 d) -PREMIE. (i fackspr.) (lönetillägg i form av) premie för utfört godt arbete. EkonS 1: 419 (1894). —
(1 d) -PRODUKTION. i sht handel. produktion av kvalitetsvaror; äv. konkret, om kvalitetsvaror. 2NF 31: 1242 (1921). —
(1 c) -PROV. (kvalité- 1900—1901. kvalitets- 1897 osv.) i sht handel. prov för att utröna en varas o. d. kvalitet; äv. konkret: prov på en vara o. d. av viss kvalitet. KatalIndUtstSthm 1897, s. 111 (konkret). TT 1900, Allm. s. 233 (abstr.). Därs. 1901, Allm. s. 265 (konkret). —
(1) -TILLVÄXT~02 l. ~20. (kvalité- 1908. kvalitets- 1887 osv.) skogsv. i fråga om skog: ökning i värdet på grund av förbättring av virkets kvalitet vid skogens tillväxt. Bergroth (1887). SkogsvT 1908, s. 373. —
(1) -UTFALL~02 l. ~20. (kvalité- 1908. kvalitets- 1912 osv.) skogsv. vid sågning av timmer: resultat med hänsyn till den färdiga varans kvalitet. Ekman SkogstHb. 193 (1908). SvSkog. 991 (1928). —
(1 d) -UTFÖRANDE~0200, n. i sht handel. godt, förstklassigt, omsorgsfullt utförande. Pumpar i kvalitetsutförande. SvD(A) 1921, nr 278, s. 1. —
(1 d) -VARA, r. l. f. [jfr t. qualitätsware] (kvalité- 1924. kvalitets- 1903 osv.) i sht handel. (handels)-vara av god, hög kvalitet. PT 1903, nr 141 A, s. 3. Det ideella målet (har) varit att stödja kvalitetsvaran mot dussinvaran. SvSlöjdFT 1921, s. 95. —
(1) -VIKT. handel. vikten av en viss kvantitet av en vara (ss. spannmål, papper, garn), använd ss. mått på varans kvalitet. Fliesberg HbKöpm. I. 1: 163 (1897).
Spalt K 3320 band 15, 1938