| Publicerad 1938 | Lämna synpunkter |
KVINTIN kvin3tin2 l. (numera vanl.) kvinti4n (qui`ntin Weste; qvi`nntinn Dalin), n. (VarRerV 46 (1538) osv.) ((†) m. l. f. Lælius Bünting Mynt 9 (1588), Lindh Huuszapot. 70 (1675)); best. -et; pl. =.
äldre vikt utgörande 1/4 lod (= 3,329 gram). OPetri Tb. 275 (1529; uppl. 1929). Inge fremmande .. skole fördriste sigh att haffue någre Öpne gateboar och handle medh aln Lhot och qwintin. SUFinlH 1: 38 (1600). Har den siuke upkastningar eller benägenhet dertil, så gif honom in et trediedels qvintin Upkast-Rot. PH 5: 2953 (1750). Ett qvintin fint guld kan dragas till en tråd, som är nära en mil lång. Berlin Lsb. 294 (1852). SvUppslB (1933). — särsk.
a) (†) bildl. i uttr. väga med (äv. uträkna efter) lod och kvintin, vara ytterligt nogräknad; lägga sina ord i lod och kvintin, lägga sina ord skickligt o. med omsorg. G1R 17: 417 (1545). Uti alle gamle saker och slike dickter moste man intet alt wäga med lod och qwintin. Rudbeck Atl. 2: 15 (1689). (Mycket som de) intet se felet eller bjelken af hos sig, men efter lod och qvintin uträkna på Grekerna. Eneman Resa 2: 152 (1712). jfr: Läggia i lood och qwintin .. (dvs.) Giöra mycket aff lijtet, medh fåfäng Ord. Grubb 481 (1665).
b) (numera bl. ngn gg i ålderdomligt spr.) i uttr. som beteckna ngt ss. mycket ringa l. obetydligt. LPetri 2Post. 160 b (1555). Til hofwa hiälper mehr ett qwintin Lycka, än ett skålpund wett. Grubb 807 (1665). (Du) höll af mig några qvintin. Zedritz 2: 146 (1857). Ett kvintin sunt förnuft är bättre än en centner lärdom. Ström SvenskOrdspr. 173 (1926).
B (†): KVINTINE-TALS, adv. i uttr. i kvintinetals, i kvintin. Han hade kiöpzslagiath medh bönndher .. krydder och annath i lödh och kuinnthinnetalls. SkrGbgJub. 6: 342 (1594).
Spalt K 3437 band 15, 1938