Publicerad 1938 Lämna synpunkter KVÄSA, sbst.2, r. l. f.; best. -an; pl. -or. Ordformer (q-) Etymologi [sannol. samma ord som KVESA, sbst.1, med bet. uppkommen gm anslutning till KVÄSA, v.; jfr KVESA, sbst.3] (†) krossår, skrubbsår. Sahlstedt (1773). Weste (1807; med hänv. till quäsning). Spalt K 3480 band 15, 1938 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se